"Jag är stolt över dej!"

Tänk  vilken verkan dessa ord kan ha på en person! En vän sa det nyligen till mej: "Lina, jag är så stolt över dej" Jäklar vad det värmde och vad stolt jag blev! Hon var stolt över mej och den jag blivit och det jag klarat av. Hon har varit min vän så länge jag haft vänner och vi har alltid haft bra kontakt även då vi varit ute på olika äventyr, mycket av det är hennes förtjänst. Hon känner mej och känner till allt som har med mej att göra och hon är stolt över mej! Hon menade på att jag upplevt väldigt mycket som hade kunnat "ge förutsättningar" att hamna snett, men att jag trotts det faktiskt står på stabil grund idag med familj, utbildning och trygghet. Jag tror med handen på hjärtat inte att någon kan påstå att dom haft en felfri och perfekt uppväxt, men alla hanterar det olika, och de flesta hanterar det bra. Jag har alltid varit omringad av oändlig kärlek och det är garanterat det som gjort mej till den jag är idag. Hon är stolt över mej, och när hon är det är jag också det.

Jag är stolt över många i min närhet, men jag säger det inte till dom- varför? Jag vet faktiskt inte, kanske är det för att det blir för intimt att säga, det är ju stora ord och jag har ingen naturlig fallenhet för intimitet på det viset. Jag önskar att jag en dag kommer att säga det, för det är häftigt att få höra...
Jag ska försöka bli bättre på att berömma och visa tacksamhet i allmänhet, för jag ha så många fina människor omkring mej som stöttat och ställt upp i vått och tort. Även om jag är säker på att de vet vad de betyder för mej så hoppas jag finna ett naturligt tillfälle att säga det till dom.

Det är många tankar i huvudet på mej just nu och det händer väldigt mycket ändå har jag svårt att sätta ord på allt muntligt, allt är så mycket lättare i skrift. Märkligt att man har svårt att prata ens med sina närmsta vänner, men att skriva på en öppen blogg går bra- helt stabil är jag nog fan inte ;)

Hur tydlig måste man vara??!

Om man får en inbjudan där det står "I kyrkan på dagen är hela familjen välkommen och på kvällen håller vi fest för de vuxna" Varför anmäler man då barn på kvällen? Var det inte tydligt nog? Borde jag skrivit "Se till att skaffa barnvakt eller stanna hemma"??
Att Olle och Ingrid är med över middagen och åker hem med farmor efter det tycker jag är fullt rimmligt då alla potentiella barnvakter är på festen, visst? Om jag börjar talla på det hela kommer ju fler undra varför de inte fick ta med sina barn... Gah! Och logistiken??! Festen är ju i sej inte vidare barnvänlig den heller så.

Jag har ett telefonsamtal att ringa... Och ryktet säger att jag nog kommer få ringa fler liknande.

Vagnen é packad!

Husvagnen är packad och klar, efter lunch när Christopher kommer hem bär det av söderut... Ska bli spännande med två små kottar ;)
Nu väntar jag på pappa som ska komma hit och vara med barnen när jag åker iväg och lämnar blodprover och blodtryck inför Operationen. Fick penicillin igår iaf, men jag ska vänta ett par dagar och se om det går över av sej själv först då penicillinet slår ut allt vad imunförsvar heter och det är ju inte heller någon höjdare att vara utan när man ska opereras. Tänk om det någon gång kunde vara enkelt :p
Ser ut att bli bra åka-bil-väder idag iaf, alltid något ;)

Trevlig helg på er!! :)

Nöjd igen!

Olles kostym kom idag och är skitfin! Mitt bästa tips för ett budgetbröllop är helt klart att inte handla i Sverige! Nu är det Christopher och Ingrids kläder kvar "bara" och skor till Olle förståss, ska kolla vad E-bay har att erbjuda ;)

15/7 blir det

Operation för min del. Sämsta möjliga dagen... Fulla huset med sommargäster och Christophers första semesterdag. Dock verkar det som att man är rätt pigg efteråt, lite molvärk och blödning kan jag ta, det är narkosen jag är nervös för hur den ska påverka mej. Men det är som det är och får bli vad det blir. Måste bara se till att bli bra i halsen först, har fått läkartid på torsdag och hoppas på en antibiotikakur då. Svärmors test visade på streptokocker så det mesta tyder på att det är vad jag har också och med tanke på OP borde jag ju få mej en kur så jag blir frisk till dess.

Idag känner jag mej faktiskt lite låg. En blandning av mycket skulle jag tro är orsaken men imorgon tänker jag vakna och vara på topp ;)

Halsen då

Gah! Min hals tar livet av mej! Vi misstänker att Christopher haft halsfluss och svärmor som var hit förra veckan ska till läkarn idag och ta prov. Ingrid hade ju en infektion i halsen, men så små kan tydligen inte få halsfluss... Nu är det jag som knappt kan svälja och har galet ont, men jag har ju inga halsmandlar så jag tror inte jag kan få fluss? Eller kanske, ont har jag hur som helst. Om svärmors test visar på fluss så tänker jag ringa och försöka få komma till läkaren jag oxå och få antibiotika, som det är nu känns det som att det kommer snurra runt här hemma hela sommaren annars.
Det är ju ett pluss för klänningens skull att jag inte gärna äter i onödan, men å andra sidan kan jag ju inte träna heller så länge jag har en infektion :/

TIll helgen ska vi koppla på husvagnen och åka till släkten i Eskilstuna om vädret ser okej ut. På lördag ska vi nog på Parken Zoo och titta på alla djur, Olle kommer nog krypa ur skinnet av lycka ;)

Puh! (Tihi)

Provade klänningen nu på morgonen och den känns inte så långt borta längre! ;) Jag har tappat 3 cm i midjan och behöver nog bara tappa 4-6 till så kommer den sitta som gjuten och med 11 v kvar till bröllopet känns det inte alls oövervinnerligt.
Skönt att jag faktiskt vågade prova och fick se resultat- motivationshöjare!

Vi får se vad dagen har att erbjuda, solen är vår vän iaf :)