Massa favoriter!

Inatt har jag sovit som en kratta, och Olle har sovit som en prins. Jag har haft magknip, klev upp 100 gånger och försökte "lösa problemet" utan resultat. Och då kom skräcktankarna! Spiralen är läskig på nåt vis, jag har hört historier som gör att jag misstänker den såfort jag får ont i magen, och då kommer tvångstankarna om hur den är påväg ut och att det gör ondare än att föda barn... Men efter ett par timmar gick knipet över och spiralen är återigen det bästa som hänt mej ;)

Idag kommer det en massa favoriter hit, Liv kommer vid 11, Syrran med familj kommer runt 15 och vid 18-snåret kommed Madde... Jag är som ett barn på julafton!! Och imorgon kommer jag att få träffa nästan alla mina favoriter!

Imorgon blir det dop och jag hoppas och tror att det kommer bli kanonbra! Får hoppas att det blir lite varmare bara eftersom Olles dopklänning har korta armar och även jag ska ha klänning...

I övrigt tycker jag faktiskt att det är mysigt att det börjat bli lite svalare/kallt och ikväll tänker jag premiärtända massa ljus på altanen :)

Vart är prutten?!

Haha, jag tror att Olle har upptäckt sina pruttar! Idag har han lagt av ett flertal och varje gång det smattrar i baken på honom stannar han upp i det han gör och tittar bakåt :D

Blodet droppar, blodet droppar...

Ja, när jag väl samlat mod och skulle börja städa efter att Olle och Christopher åkt på utflykt så skär jag mej på ett oidentifierat föremål så nu blöder jag på tummen! Nyss fick jag tom. torka bort en droppe som var på väg i golv! Ni förstår väl att jag inte kan städa nu? När jag faktiskt blöder! Aldrig, kan säkert bli någon supergiftig inflammation om man städar med ett sår, så jag tar det säkra före det osäkra och lägger mej framför TVn istället...

Vad händer?

Fantastiska Olle som alltid varit så snäll har haft dygt en vecka när han gnäller mer än vanligt och vaknar om natten! :O Han vaknar väldigt kort och somnar om såfort man stoppar in nappen, men jag blir ett vrak av att inte få mina 8 timmars skönhetssömn! :/ Iof är han ändå en väldigt glad kille överlag men han har ju skämmt bort oss totalt hittils så nu känns han som en riktig grin-Olle. Han vägrar även att somna i sängen på dagtid, kvällarna går prima men på dagarna skriker han som en stucken gris när man lägger ner honom...
Har börjat skymmta en tand i överkäken, misstänker att den är boven i dramat, eller ett utvecklingssprång kanske... Vad vet jag. För att spä på det hela lite var vi iväg och tog 5-månaderssprutorna idag 2 månader sent, peppar peppar, jag hoppas verkligen att de inte kommer att göra saken värre.

I veckan har jag haft en del guldtid i min ensamhet, varit till frissan och igår var jag och fick Gggggggggg ggggggggggg gggggg ggg (fattar ni? ;) Grymt sa grisen!

På lördag blir det dop för hela slanten, jag hoppas och tror att jag har läget under kontroll...
Ne, nu ska jag städa, faktiskt!

Bildinlägg...

Nu jäklar kommer det bilder!

Lekland i östersund

Gunghäst var skitkul, men lite konstigt samtidigt...

Gunga är det bästa som finns!

gung gung-

gung... fart kom han på ganska snart att man faktiskt kunde göra själv :)

En hel del badande har det blivit oxå

och bada är störtkul!

Snören av olika slag är oxå skitkul!

Bada bada baaada!

Sen har Olle fått en flytmojäng oxå... gött att flyta runt lite i viken.

Flyter man för långt bort får mamma rycka in ;)

Så har vi ju åkt en del båt oxå :)

Länge sen nu...

Världelös uppdatering igen från min sida, men det beror på att Christopher har semester och vi lever familjeliv på heltid. Vi har gjort massa saker mest hela tiden och bloggen har inte prioriterats... Jag har massa bilder men kameran är i bilen och jag orkar inte gå ut och hämta den just nu så ni får snällt vänta på dom.

I Helgen var vi i Östersund och "rekade" skojjiga aktiviteter tills Olle blir större. Bla. så tjatade jag till mej ett besök på Jamtli och oj vad jag längtar tills Olle blir runt 3 och uppskattar det! Han sov hela tiden när vi var där men det var såååå mysigt! *rekomenderar*

Igår åkte christopher till bås för nätläggning men jag och Olle valde att stanna hemma så Christopher fick lite egentid med Freddan. A-K kom hit och hängde med mej och Olle och när Olle somnat splittade vi en vinare och satt ute och surrade tills klockan närmade sej 1. GULD värt!! Är sjukt trött nu men det var det så värt...

På lördag blir det dop så veckan kommer mest att handla om förberedelser inför det men jag ska försöka klämma in ett bildinlägg oxå :)

Augusti månad är här...

Om en vecka blir Olle sju månader. Sju månader av total lycka. Han äter nu vanlig mat flera gången om dagen, han sover hela nätter i sin egen säng och han både kissar och bajsar på pottan. För snart sju månader sedan satt jag här hemma med en alldeles nyfödd liten kille, men svällda ögon och små nätta händer. Han åt från mitt bröst och han sov med mig om nätterna. aldrig någonsin har någon varit så beroende av mig. Aldrig någonsin har någon väckt så starka känslor hos mig.

På sju månader har han lärt sig så otroligt mycket. Ligga på mage och hålla upp huvudet, sparka och slå på de små djuren som hänger över hans babygym. Han har lärt sig att sitta och han tar sig dit han vill med hjälp av sin gåstol. Han plockar upp saker och flyttar dem mellan sina händer, han väljer vad han vill leka med och han är inte feg när det handlar om att rata saker han inte gillar. Han är en egen individ, en person med egen vilja och styrka. Han "pratar" oavbrutet vissa dagar och jag önskar så innerligt att jag visste vad han önskar förmedla. Han lilla pussmun hittar nya ljud och användningsområden varje dag, just nu är munnen ett ypperligt redskap för att undersöka saker som kommer i hans väg.

Allt han gjort har haft en första. Hans första leende, han första tår. Hans första skratt, hans första sår. Framstegen tar aldrig slut.

Om tre veckor har det gått 10 månader sedan mamma dog, nästan ett år. Nästan ett helt år av total sorg. Sorgen av att inte ha någon mamma, sorgen av att ha en splittrad familj, sorgen av att Olle inte får träffa sin mormor. För varje framsteg Olle gör blir sorgen att inte ha henne här större.

Jag gårter, men jag kan sällan säga varför - är det av lycka eller sorg? Besvikelse? Besvikelsen över att det blivit som det blivit, besviken över orättvisan jag upplever?

Avslutar med en bild från båtturen vi gjorde igår :)