Vad är det för fel på män??!

Gah! Just nu är jag riktigt arg och barnsligt sur! Fan för tjurskallar!

I 3,5 år har vi haft behov av barnvagn (-ar!). Först köpte vi emmaljungan, som jag älskat från första stund. Rymlig och rejäl, men inte speciellt smidig. När Olle var runt året fick han en akta graco, smidig men rapplig och en riktig skitvagn i det stora hela. Absolut, jag erkänner det var ett skitköp! Då köpte jag en annan vagn vilken Christopher ratade direkt eftersom vi hade två vagnar redan. Jo, en tredje vagn var inte nödvändig- OM den andra hade funkat som vi önskade! Den tredje vagnen var dock ett måndagsexemplar som gick sönder i suffletten rätt snabbt och eftersom vi köpte den på utförsäljning av en konkurs orkade jag inte ta fighten så den åkte ner i källarn med buller och bång. 

Så nu var vi tillbaka med bara emmaljungan igen. Då skuttade Ingrid in i magen och efter en hel del velande köpte jag en syskonvagn. En syskonvagn som jag varit helnöjd med från dag ett (och som Christopher flitigt använt trots att den var sååå onödig!). Nu används den sällan längre så jag har sålt den- men den har använts mycket! 

Så nu sitter jag här med emmaljungan och resevagnen vi köpte för 100:- när vi åkte på bröllopsresa. Och den ÄR verkligen en resevagn, inget man går längre än nödvändigt med. 

Emmaljungan fungerar absolut, men den är otymplig och den tar mycket plats och i butiker blir vi ovänner rätt ofta...

Ikväll hittade jag en vagn som är ett mellanting av emmaljungan och resevagnen. Den har tre hjul och är smidig att köra, handtaget är helt (tvådelade handtag är omöjliga att köra med en hand!), den har varukorg och tre olika rygglägen... 900:- kostar den.

Jag visar Christopher den och han blåvägrar att ens lyssna och titta.

"Så jävla många vagnar som du köpt!"

"Emmaljungan funkar bra!"

"Jag tänker då aldrig ens röra den om du köper den!"

"Tre hjul är värdelöst, den kommer tippa!"

And so on... Gubbfan!

Men köpa båtar för en jävla massa tusenlappar som man sen inte har råd att renovera upp och sjösätta går förbannat bra! Eller att ha en raggarbil som behöver renoveras och har stått i ett garage 7 år och kostat 1000:-/månaden i garagehyra utan engagemang -det går också jävligt bra!

Eller allt annat skit han hittar på att kasta pengar på och jag "tillåter" utan gnäll!

Men näääää, emmaljungan funkar fint! Släpa på!!!

Nä, men ja ä int bitter! Inte ett förbannat dugg!

Löpträna

Kommer ni ihåg förra våren när jag köpte snordyra löparskor för att jag tänkte mej att löpträning nog kunde vara nåt för mej? 

Såhär såg mitt insta. inlägg ut efter den "löpturen"... 

Jag var rätt nyförlöst och ja... Lös då så jag kissade helt enkelt på mej 😁 Sen dess har jag knappt våga hoppa ens av rädsla för ytterligare förnedring. Men idag tog jag tjuren vid hornen och gav mej ut igen! Har tagit hem en app som tydligen ska få mej i "toppform" på 8 veckor. Det är en form av intervallträning då man första veckan springer 1 minut och går 1,5 minuter i 30 minuter. Det kan låta simpelt, men för en "rökande" pollenallergiker som inte sprungit på 15 år är det fan tufft. Men jag gjorde det! Och jag kissade inte en droppe! 👍😃😉

Plötsligt tändes ett litet hopp, om sommaren blir så lång som de lovar så kanske även jag kan komma ur vassen 😉

Bäst av allt- Det kändes kul!! När jag numera jobbar heltid känns det ganska omotiverat att åka in till stan för att träna på kvällstid då all tid med familjen känns så viktig. 30 minuter på hemmaplan 3 gånger/veckan i byn känns överkomligt. 

Nu en dusch, sen kamp mot sötsuget tills det är god natt!

Här är en bild från idag ;)

Hejdå vintern!

Men nu jäklar i min låda är det vår! Jag ska inte skriva mer om hur ljuvligt vi har det då jag börjar känna mej lite som en "lyckobloggare". Det jag däremot tänker skriva om är "min" fantastiska frissa som tog sej tid att göra mej redo att möta våren ordentligt mitt i sitt "nya liv" som 2-barnsmamma med hemmaprojekt på gång. Återigen har hon gett mej en frisyr som jag älskar, och nu hoppas jag att alla ger mej en örfil nästa gång jag säger att jag ska spara ut håret ;)

Ensam med fredagsmyset

Christopher spontanade och drog iväg på fest, kvar blev jag med barnen. Ingrid däckade innan Christopher hade åkt och jag laddade upp för fredagsmys och let´s dance med Olle. Men tji fick jag! De senaste dagarna (veckan) har tagit på hans små krafter och han däckade i soffan innan det ens börjat. Så nu sitter jag här ensam och tycker nog lite synd om mej själv...

Imorgon ska Olle får på playdate och vi vuxna ska göra snyggaste rekvisitan inför gympa-uppvisningen ;) Vad kvällen erbjuder vet jag inte än, men jag hoppas att jag inte ska behöva spendera den lika ensamt som ikväll ;)

På söndag är en efterlängtad dag, äntligen har jag hittat en frisyr så nu ska håret bort, bort, bort! :)

Nu ska jag smälla i mej allt gotta jag plockat fram så att jag har något att gräma mej över när jag går i säng, de senaste dagarna har varit så fantastiska att jag måste nypa mej i armen!

Gah!

Lovet har varit barnsligt bra måste jag säga! Vi har njutit var minut och det är bara torsdag! ;)
Igår åkte vi ut med husvagnen till hornsjön. Det är en liten sjö i nianfors-skogarna. Olle skulle bumms fiska och fick låna ett spö av farfar, 5 minuter senare drog han upp sin första regnbåge (tror jag det var). Sen lullade vi runt, grillade och hade det gött resten av kvällen. Dessvärre planerade jag som en kratta och åkte med dåligt batteri i systemkameran och knappt något på mobilen så det blev dåligt med bilder. En prövning att vara utan telefonen ett dygn måste jag erkänna, men samtidigt ganska skönt. Jag bjuder på de få bilder jag hann ta ;)

Ingrid smakar på en kotte

Olle är ljuvlig!

Olle jr, Christopher och Olle sr.

Morfar och Olle

Hatar mej själv lite för att jag inte fick med hela spöt när Olle sr. satt och fiskade, hade jag fått med det hade bilden haft förstoringspotential ;)

3-åringar och döden...

Är 3 år en ålder då existensen börjar förbrylla?
Det är många funderingar hos Olle just nu. Han funderar över hur vi alla hör ihop, på hur farmor är pappas mamma, morfar är mammas pappa, Anton och Amanda är kusiner till honom och Ingrid och deras mamma är moster samtidigt som jag är moster åt dom...
Sen har vi kommit till det här med min mamma också, hans mormor.
-Vad heter din mamma?
-Är det min mormor?
-Är hon död?
-Men morfar är levande? Och Jag, och Ingrid och Farfar, visst lever vi? Vi är ju inte döda!

Jag har hela tiden sagt att vi går med blommor och ljus till mormor när vi går till minneslunden men det är nu han börjat fundera över det. "Mormor bor i sin trädgård, hon är aldrig där..." I helgen när vi var där tillsammans med syrran, Anton och Amanda måste någon sagt till honom att hon ligger under marken, för nu är det något han ältar väldigt mycket om. "Din mamma bor i sin trädgård och hon ligger under marken" sa han idag när vi satt i bilen. "Det stämmer, det är därför du aldrig har kunnat träffa henne" svarade jag. "Jag längtar efter henne, kanske vi kan gå till henne och gräva en grop i marken, hoppa ner och hälsa på. Sen kan pappa komma med en lång stege så att vi kan klättra upp igen så att vi kan fortsätta vara levande ändå." Åååå, vad jag önskar att hans plan var genomförbar!

Påsklov var det ja!

Inledde dagen med att åka in på jobbet och göra matteläxor för resten av terminen.

Under tiden körde resten av familjen sopor på tippen. Jäklar vad man samlar på sej på en vinter!

Nu är vi alla samlade på baksidan tillsammans, Christopher förbereder husvagnen för en tripp, jag jäser i solen och barnen leker mer eller mindre snällt med varandra 😉