Självklart ska barn lära sej att ett nej är ett nej. Men ibland måste man få backa även som förälder. Idag kom jag på mej själv med att inte leva som jag lär. På jobbet förespråkar jag alltid att man ska se "det kompitenta" barnet och alltid låta de elever som vill försöka. Så gick vi ut imorse, jag med mål att måla lekstugan och i hopp om att Olle skulle leka själv under tiden. Väl på plats börjar Olle tjata om att han vill måla och han sliter penseln av mej gång på gång. Jag försöker hela tiden få iväg honom "Hämta traktorn" Städa lekstugan" "Leta en skatt i sandlådan" men Olle ger sej inte och jag börjar bli irriterad. Men så kom jag på mej själv, man ska välja sina fighter, men varför ens göra detta till en fight? Vad skulle kunna hända? Skulle Olle kunna skada sej? Nä, Ingenting! Jag hade ingen anledning till att inte låta honom måla mer än att det skulle gå smidigare och snabbare om jag fick göra det själv. Så han fick penseln och han målade glatt -2 minuter i stöten, sen kom han på något annat och jag fick måla en stund tills han kom på att han ville göra det igen. Lite färg på kläderna som nu ligger i maskinen var allt som hände...
Jag är nog tyvärr en "sån" som ibland säger "Nej" för snabbt av bekvämlightesskäl. Men jag ska bli bättre på att säga "Ja!" Någon dag tror jag att jag helt enkelt ska utmana mej själv till att säga "Ja" till allt... Om jag bara vågar släppa kontrollen ;) Någon mer som vill testa en sån dag kanske?? :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar