Män män män män män män män män män määään...

På många bloggar kan man läsa om "när kvinnan vill vad", när kvinnan säger att "det är ingenting, menar hon att det visst är något, när kvinnan frågar hur hon ser ut vill hon höra att hon ser ut om en gudinna... bla bla bla... Vart finns den listan om män?
Jag vill veta vad mannen menar när:
*Han suckar djupt
*Han tyst smyger omkring
*Han frågar "varför är du så grinig" när han precis kommit innanför dörren och man knappt hunnit säga Hej...

Idag kom Christopher hem från jobbet, jag stod på min plats vid spisen och gjorde korv, potatis och morotsstuvning... allt var frid och fröjd, han satte sej vid datorn och väntade på att jag skulle säga "maten är serverad" helst iförd ett minimalt förkläde och underkläder...
Maten blev klar, jag dukade och sa att det bara var att ta för sej i vääääldigt normalt tonläge... Vi sätter oss;
Christopher: Va några potatisar du kokat
Jag hade kokat sju potatisar, två var till oss idag och tre till hans matlåda imorgon
Jag: Tycker du? (tar bara en ifall han är vrålhungrig...)
Vi öser upp på våra tallrikar och börjar äta
Christopher:Du tycker inge vidare om stekpärer å korv du va e?
Jag: Ne, det är ingen favorit, men det är klart att jag kan äta det (?)
Christopher: Ja, för man kan ju ha i hamburgerkött å köttbullar och sånt oxå i det...
Jag: Ja, det kan man (?)
Christopher: För du tycker väl om pytt i panna?
Jag: Ja, det gör jag... vart vill du komma?
Christoher: Ah, varför är du så sur då?
WHAT?!?!?! Jag avviker från att svara men det blir obehagligt tyst...
Jag: Jag är väl inte sur, jag undrade bara vart du ville komma med diskussinonen om stekpärer(?) Ett antal djuuupa suckar kommer från min motsatta sida, men jag förstår fortfarande inte varför...
Nu sägs inget mer och jag skiter i saken... Vi äter klart och jag börjar duka av eftersom han sitter i telefon, sen går jag ner i pannrummet och kollar pannan, när jag kommer upp igen har Christopher gjort en matlåda till sej. Och av en slump ser jag att han kastat två potatisar, och då kan jag inte hålla mej
Jag: Oj, blev det två potatisar över, jag som kokade så få
Christopher: Ja, men hade det blivit tre fyra potatisar över hade du kunnat gjort stekpärer och korv imorgon....

Ah, det var det diskussionen handlade om! Nu trillar poletten ner, här har man läst pedagogik i tre år och förstår fortfarande inte männens språk...?
Hade det inte varit smidigare att direkt säga:
"Oj, synd att du inte kokat ett par potatisar till, då hade vi kunnat äta stekpärer å korv imorgon"
varpå jag antagligen hade svarat "Ja, det tänkte jag inte på" Kanske stämningen hade vart bättre då....

I ett mycket misslyckat försök att lätta upp stämmningen säger jag "Varsegod till maten som jag gjorde i ordning lagomt till att du kom hem älskling" men då var det tydligen redan försent för till svar fick jag "Ah, varsegod att jag varit och arbetat idag och dragit in pengar till hushållet!" Så fick man återigen sej en känga för att jag "bara sitter hemma på arslet utan att göra nåt hela dagarna"!

Grr... Vissa dagar är han billig vill jag lova...

Men åter till saken... Hur funkar män??
Finns det ingen man där ute som han sätta ihop en lista?

Tror jag ska gå ut och titta till min relation nu, Christopher står och klyver ved och antagligen är han skitarg för att jag inte är där och hjälper till... Men om nu jag står vid spisen och lagar mat vareviga dag, och ser till att det åtminstonde ser respektabelt ut här hemma, är det då inte mannens uppgift att sköta tomten, ved och skit? Vad är jämställt egentligen?