Imorgon begraver man min kusin Patrik, mamma och pappa är på plats men jag valde att stanna hemma (begravningen är i Eskilstuna)... Jag har inte träffat Patrik på många år och det kändes som att det skulle kännas konstigt att vara där, nu vet jag inte längre, kanske jag borde vara där ändå? Gah... Jag hinner ju faktiskt ner, men tänk om det känns konstigt?
24 år, är det inte nu alla ska vara uppe i att skapa liv? Gifta sig och skaffa barn?
De senaste åren har jag varit på ETT bröllop och FYRA begravningar, ska det vara så?
Första begravningen var morfar, och det är ju ändå rätt naturligt, han var gamal och då brukar det ju ske ävenom han var frisk som en nötkärna och dog knall fall...
Sen gifte sig syrran, och det har faktiskt tillkommit två barn och därmed även två dop...
Sen dog min kusin Peter alldeles för ung i en bilolycka (även en del annat inblandat men det hör inte hit) Då gick jag på begravningen och det var fruktansvärt...
Sen dog min farbror även han alldeles för ung efter en tids sjukdom, och det blev begravning...
Och imorgon väntar en fjärde begravning, den jag inte ska gå på, men ändå kanske borde?
Åker jag blir det min fjärde... Det känns inte helt rätt...
Ses i himmelen!
http://www.youtube.com/watch?v=zs0hM2f9MG0
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar