Helgen:

Nu är jag igång, senämmningen på barnen jag skriver om fick bli särskilt begåvade barn, inte optimalt, men det bästa av alternativen...
Just nu har jag rast i skrivandet, efter att ha granskat läroplanen grundligt så anser jag mej ha rätt till en bloggpaus ;)

Helg har det varit, i fredags åkte vi till Jossan och Robin, drack lite vin och spelade poker och jag tog hem storkovan :) Lycklig över detta lät jag mej övertalas (svårövertalad är mitt andranamn) att gå på krogen, sagt och gjort, Sandra körde ner Mej, Christopher Freddan, Robin och André till manis men Christopher tjatade och ville dansa så han och jag gick vidare på bockarna ;)
Där var det som vanligt, kanske att jag är på bockarna 1-2 gånger per år och det är ganska tryggt, för det är alltid sej likt :)
Sen tog vi nattbussen hem , som har börjat gå 02.20 istället för 01.20 (tjohoo) Christopher som kom efter mej till busstationen trodde att han hade missat bussen så när jag trodde att han sprang iväg för att tömma blåsan så sprang han upp till läroverket för att kliva på bussen där, kvar satt jag på stationen utan pengar och kände mej rätt övergiven så jag ringde och frågade vart han var vilket resulterade i att han fick springa tillbaka :) Men efter det sprinterpasser a la Bolt kom vi iaf hem...

Lördagmorgon var som väntat en mardröm, och jag fick begär efter Scones, då gick Christopher upp och bakade det... onda aningar i min tjejhjärna "vad har han gjort?" "varför?""när?"
Dagen gick och jag blev hungrig igen, då tänkte vi åka in på texas och äta men insåg att det skulle innebära krav på att både duscha och klä oss anständigt så istället åkte Christopher och handlade och lagade middag, entrecote, hemmagjorda klyftpotatisar, majskrolvar och två olika såser... förstår ni hur min tjejhjärna reagerade på det???!
Men efter att jag samtalat länge och väl med min hjärna kom jag fram till att han omöjligt kunnat gjort nåt skammligt föregående kväll eftersom jag var med honom så gott som hela tiden... Det enda som hände var att Krysset hans var på bockarna och dom pratade lite, och om det ger fler lördagar som denna är hon mer än välkommen tillbaka i hans liv ;)

Sen kom söndagen och vi byggde upp ställnngen igen eftersom den är tillbaka och ett sista ryck ska göras på fasaden, när ställningen var tillräckligt stabil för att Christopher skulle kunna klara sej själv fick jag in för att måla lite, ja... fönster... Jag hann knappt börja innan himlen blev svart och åskan började gorma så det var bara till å stänga fönstren igen och låtsas att de inte fanns... Gick ut och bröt bort läkten instället tillsammans med Christopher, regnet kom aldrig (såklart!) så såhär i efterhand känns det surt att jag inte målade mer... men men, vad gör man, någon där uppe vill inte att fönstren ska bli färdiga!

Idag är idag och Christopher och pappa är ute och sätter isolering och jag sitter här, och det tänker jag fortsätta med!