Jag kan inte nog poängtera hur bra allt känns just nu... Ni som fföljt bloggen ett tag vet ju att det varit ganska upp och ner senaste året, mest ner faktiskt. Detta trotts att det bästa som hänt mej har hänt (Olle)!
Men nu känns det som att det vänder, och plötsligt uppskattar jag allt på ett helt nytt sätt... Jag trodde att Olle nått kulmen av söthet för ett par månader sen men jag hade fel, han blir sötare och sötare och mer och mer fantastisk för var dag som går! Nu är det bara stå och gå som gäller, han har inte gett upp krypandet än men han har övergått till att dra upp sej och försöka ställa sej oftare än han försöker krypa. Man sätter honom på lekmattan men innan man själv hunnit sätta sej i soffan är han vid bordet och drar upp sej och leker tittut :)
Igår hittade han in i öppna spisen när jag stod i köket. Jag tyckte att jag hade koll på honom men 30 sekunder var tydligen för länge utan uppsikt för när jag tittade till honom stod han glad i hågen med en stor förkolnad träbit i munnen, en i handen och med sot i hela ansiktet... Överlycklig! Skitunge! ;)
Imorgon börjar jag jobba och dagen kommer gå åt till lektionsplanering... Tänkte försöka planera upp terminen så snart som möjligt och försöka komma in i svängen igen :)
En lustig sak med det här att jag ska börja jobba är allas frågor:
-Men Oj! Ska du redan börja jobba?
-Ska Olle börja på dagis nu?!
-Men vem ska ha Olle när du jobbar då?
-Ska Christopher vara hemma? Hur har du fått han till det?
Jag har variit hemma i 8 månader och ja, nu känner jag att det är tid att börja jobba igen!
Nej, självklart ska inte Olle börja på dagis!
Christopher ska vara pappaledig!
Är det konstigt att Christopher VILL vara hemma med sin son?!
Jag tycker som ni vet att det ska bli skitkul att komma ut och jobba igen, även om jag inser mer och mer hur mycket jag faktiskt kommer att sakna Olle om dagarna, och att jag kommer bli avis när Christopher och Olle beger sej ut på äventyr utan mej. Samtidigt tycker jag att det är en rättighet för Christopher att få vara hemma men Olle, och nu när jag faktiskt har jobb är det ju möjligt! Varför ska jag vara hemma hela Olles bebistid och Christopher få sin Olle-tid begränsad till kvällar och helger? Nu fungerar ju alla olika och så är det ju bara, jag tycker mest att det är lustigt att det blir sån grej av det... Hur resonerar ni? Tycker ni att det är konstigt?
4 kommentarer:
Jag kommer att börja jobba 100% i januari när skolan börjar efter jullovet. Ally är då lite mer än 8 månader. Peter kommer sedan att vara pappaledig till augusti. Jag hade gärna varit hemma längre som det känns nu men vi vill båda två att Peter ska få möjlighet att få vara hemma lika länge som mig. Jag tror också att det är bra för Ally att vara hemma med sin pappa när hon ändå är ganska liten. Klart du ska jobba Lina, tror att det kommer att bli toppen, plus att du kommer jobba med mina gamla lärare i fantastiska Harmånger gör ju inte saken sämre:).
Folk tycker så mycket. Har märkt att man är ett lätt byte för folks tyckande när man är småbarnsförälder. Om du inte skulle "låta" C vara pappaledig så skulle det tyckas om det också. :-/
Kul att du hittat ett jobb som du trivs med. Jag var in på arbetsförm. hemsida och kollade på hudik igår... Det såg ju minst sagt mörkt ut!
Klart att du ska vara glad över att jobba om du har ett jobb du trivs med. En glad mamma ger ett glatt barn ;) Och att folk reagerar på att C ska vara hemma tycker jag bara är sjukt. Det snackas om ett jämställt samhälle, men jag vette fan om folk förstått det.
Daniel kommer att jobba hela det här läsåret och sedan var pappaledig hela höstterminen innan det blir dagis för Irma. Förhoppningsvis har jag fått tillbaka mitt jobb då så jag har något att göra och kan dra in lite kosing till familjen :)
Klart att du ska jobba, hade jag kunnat börja jobba tidigare så skulle jag lugnt ha gjort det.
Skönt att livet vänder för dig, det är du värd.
Ska nog finnas en del i storlek 80 också, så det är bara att komma det låt mig bara rota fram allt först ;)
Skicka en kommentar