Okej, här kommer en fråga (eller egentligen många)... Varför ska man blogga? Varför gör man det? Någonstans måste det ju bero på en enorm undantryckt egoism, eller? Varför ska man dela med sej av sin (oftas, även i mitt fall) väldigt vardagliga vardag? Vem bryr sej? Varför skulle min vardag vara så intressant att den är värd att ha en egen adress på den värlsvida webben?
Jag älskar bloggar, men återigen, varför? Vad är det som gör att jag så gärna vill läsa om alla andras relativt vardagliga vardag? Är det för att få bekräftat att de flesta lever liknanda liv som mej? Är det för att försökra mej om att jag inte lever ett tråkigt liv? För med handen på hjärtat så går ju de flestas liv ut på att handla mat, ta en fika, hålla middagsbjudningar osv osv...
Jag började blogga för att mina närmsta vänner som bor i "far far away -land" skulle kunna hänga med i vad som hände i renoveringen av huset. Men det handlar kanske om 5-6 personer och det hade ju inte varit svårare att göra en maillista och maila dem med jämna mellanrum... Nu är det ju 30-40 personer om dagen som är in och gluttar och jag ska inte sticka under stolen med att det är lite smickrande på nåt vis; att min vardagliga vardag intresserar så många... Bloggen har haft många olika inriktningar, renovering, studentliv, samboliv och nu familjeliv och till vis del sorgen efter mamma. Jag tycker att det är skönt att få skriva av mej lite tankar och känslor när det börjar bli fullt, men vem är jag att inbilla mej att det intresserar någon annan?
Hmm, det är lördag. Ikväll ska jag och Christopher ha kräftskiva på tu man hand. intresseflagg? ;)
Bara för att förtydliga: Jag gillar bloggar, och jag vet att vi är många som gör det... Jag funderar mest på varför...
3 kommentarer:
Jag har precis upptäckt din blogg så du kan inte sluta nu om du går i sånna funderingar! Men har det inte alltid lockat att läsa andras dagböcker? När man var liten och det fanns dom med pyttesmå lås på... som hade samma slags nyckel som alla andras dagböcker...
Nej nej, jag funderar inte på att sluta... Mest lite funderingar. Jo, dagböcker lockar ju, för där står det en massa hemligheter och dagböcker är hemliga (även om det är samma nyckel) Men bloggen är ju väldigt öppen och tillgänglig för alla...
Att man läser andras bloggar är för att vi är så sjukt nyfikna! Precis som ni nämner om dagboken ovan. Vad det gäller att man bloggar själv så tror jag att man gör det omedvetet för att egot talar. Man vill att folk ska vara nyfikna på ens rätt trista liv. Man vill ha uppmärksamhet och så vill man gärna vara lite rolig också. Fast jag skriver nog en helt del för min egen skull med. Annars skulle man nog slänga upp på facebook varje gång man skrev något i bloggen. Det är roligt att gå tillbaka och läsa vad man tänkte och kände för en tid sedan... också...
Skicka en kommentar